Med Gosan på armen
I brevlådan + uppdatering

Detta fina vykort låg här hemma i brevlådan och väntade på mig då jag kom hem idag. Jänta skickade det då hon var till Visingsö med sin farmor och farfar.
Vad gäller mannen vet jag än så länge inte så mycket mera. Han är fortfarande kvar på akuten så vitt jag
förstått. Sist jag pratade med honon hade han varit på röntgen och lämnat kissprov. Får se hur det går om han kommer hem idag/kväll eller inte. Men ett är säkert och det är att jag hoppas det.
Tydligen har han också lyckats trassla in sig i täcket och på något mystiskt vis dra loss droppnålen. Hur han bär sig åt är för mig en gåta. Jag tycker det gör så himlans ont både att sätta in kanylen och att ha den. Aj aj aj...
Då läkaren var in och skulle känna på honom så skulle de ta prover samtidigt och då röck han tydligen till också så provet misslyckades.
Katastrofmorgonen

Vilken djäkla morgon. Ingenting blev som det var tänkt. Varken frukost eller film i lugn och ro blev det. Barnen fick i allafall i sig lite innan de gick. Själv vaknade jag av att mannen hade galet ont inatt någongång vid 3-4 tiden. Då fick han en diklofenac och en alvedon supp som hjälpte lite och han kunde sova ett litet tag till.
Men sen var det kört igen. Minns inte vad klockan var då jag gick upp, men han fick en alvedon supp till då och ja, det hjälpte inte.
Så fort barnen gått iväg mot skolan så ringde han till sjukvårdsrådgivningen på 1177. De tyckte att han skulle uppsöka akuten, vilket jag höll med om. Så jag ringde efter en ambulans åt honom.
När han väl kommit iväg så satt jag kvar ute och inväntade min egen bil. Jag passade även på att filma lite med kameran.
Barnkalas
Nu har två av våra barn firats med sina vänner. Jänta i sagorummet och Smurfgossen i motorrummet med sina respektive inbjudna vänner. Det gick ju smidigare än jag väntat mig, men ändå är jag helt slut. Jösses vilket liv ett gäng glada lekande barn kan föra.
Endast tre inbjudna barn uteblev, ja och en grabb som vår son bjudit han kom och lämnade present men klarade inte av att stanna kvar. Kändes lite som att fadern tyckte det var pinsamt att komma med sonen och sen behöva ta honom med sig hem igen. Men går det inte så går det inte och då spelar det oftast ingen roll om barnen vill. Ibland låser det sig ju. Kanske fungerar det bättre nästa gång han skall på kalas.
Många foton blev tagna men de flesta behåller jag privat. Några har jag dock lagt in före ett filmklipp för er som vill se. Reklamen före har dock troligen skarpt ljud, men filmen i sig kan likaväl ses ljudlöst eftersom man ändå mest hör barnaskrik från glada leklystna kalasfirande barn.
Hem från Visingsö
Jänta har varit borta några dagar. Hon har varit till Visingsö med sin farmor och farfar och deras husvagn.
Nu har mannen och äldsta grabben begett sig in till stan för att möta upp svärföräldrarna och hämta hem en mycket efterlängtad jänta.
Ska bli så skönt att få hem henne.
Exakt vad jänta gjort de dagar hon varit borta vet jag inte, inte mer än att hon åkt med remmalag.
Då börjar dagen
Jaja, hoppas det känns bättre efter än det gör just nu. Grabben har stövlar på fötterna nu och är på väg till skolan. De fick hem lapp för några dagar sedan om att de skulle ha stövlar idag av "hygieniska skäl" för de skulle på utflykt till en bondgård.

Du snarkar vist!
Lugnet börjar så sakteliga att lägga sig här hemma. Tvn står på ljudlöst, barnen sover och jag sitter här och svettas. Öronen kluckar och knastrar irriterande och mannen, ja enligt honom själv tittar han på tv. Men den stängde jag av ljudet på för snart två timmar sedan, och han snarkar. Fast det är klart! Han är ju en karl. Men det ändrar inte på saken, sorry men mina öron hör ändå ett envist snarkande från honom.
Idag, innan han började snarka så gjorde han klart onbjudningskorten till Jäntas och smurfgossens kalas. Fast barnen fick själva skriva dit sina kompisars namn.
När inbjudningskorten väl var klara så cyklade jänta iväg och lämnade sina inbjudningar i vännernas brevlådor. Eftersom hon fyller år under sommarlovet
så gör vi så att hon får firas med sina kompisar i mah i stället. Annars är risken större att kompisarna är på semestrar på olika håll och därmed inte kan komma.
Smurfgossen hittar inte till sina kompisar så de inbjudningskorten får mannen hjälpa honom med. Fast ett kort lade han faktiskt stolt i brevlådan. Inbjudan till sin lillebror.
Ok, nu är ju inte lillebror hemma så hans inbjudan får vackert ligga kvar i brevlådan några dagar så får han själv ta in den sen.
Förra året hade de gemensamt kalas på Mc Donald´s. Men i år gör vi så att de får ha varsitt kalas och bjuda in sina egna vänner. Men vi kommer köra båda kalasen samtidigt. På så vis får barnen flera barn att leka med och vi behöver bara genomlida eländet en gång.
Detta kalas kommer att ske på busiz. Barnen har varit på kalas där tidigare med sina vänner och verkar uppskatta det.
Det finns totalt tre kalasrum. Jänta har valt sagorummet och smurfgossen vår, ja han valde såklart motorrummet.
Hur brukar era barn ha kalas? Har ni inte barn kanske ni vill berätta om hur ni firades som barn, eller hur syskonbarnen firas eller ja, välj själv. =)
Tankar om mina filmklipp
Ok, jag vet. Mina filmklipp innehåller lite reklam i början. Varför, jo för att jag får betalt för det. Inte mycket, men några ören i allafall och viktigast av allt, jag gillar att sidan är användarvänlig och har bra statistik. Lättare för mig än tex Youtube som jag använde mig av tidigare.
Jag vet att vissa av er inte gillar att jag gått över till videofyme. Men deet är faktiskt mitt val. Står du inte ut med några sekunders reklam precis i början så kan du ju välja att inte titta, men då vet du ju heller inte vad du missar.
Det är lätt att sänka ljudet precis i början och sen höja, det blir inte svårare än vad du själv gör det till. De flesta operativsystem kan reglera volymen genom en liten ikon vid klockan, vissa redan vid tangentbordet.
Slutligen, vill du yttra dig om filmen så vill jag att du ser hela först. Inte bara första visningsbilden som jag inte kan påverka själv.
Helt utmattad
Tack för en bra dag
Wow... Ibland är svenska språket inte tillräckligt för att visa vad jag känner. Men försök att föreställa er att det inom mig spritter upp som fyrverkerier i allsjöns färger men i stället för glöd är det små hjärtan och rosenblad som sakta svävar ned från skyn. Ungefär så känner jag mig.
Jag känner mig rent lyxigt glad idag och det har flera orsaker. Ett är att vi varit hemifrån som familj och umgåtts och haft trevligt. Dock var det lite väl mycket trängsel bitvis på Örebrotravet men så fort jag kom ut så gick det att andas normalt igen.
Jag har aldrig någonsin varit på någon travbana tidigare och då har jag ändå bott på prommenadavstånd från Axevalla. Däremot har jag många gånger stått på banvallen utanför och sett hästarna träna på Axevalla.
Det enda som var lite synd idag var att det inte gick så bra för Femman som vi alla hoppats. Hon började tyvärr att galoppera.
En kul sak var också att det rätt vad det var kom en smurf prommenerandes som Jänta kramade. Men jag tror nog att smurfen varit in och tagit något i gammelsmurfens hus för det var fasligt vad han vuxit, inga tre äpplen hög här inte.

Det blev tyvärr inte av att träffa Femman denna gång då mannen helt enkellt inte hittade till stallbacken och inte trodde att han skulle få köra dit med bil och att gå var lite väl långt. Nåja, em annan gång kanske.
I stället fick jag äntligen möjligheten att träffa en bloggvän. Henne har jag velat träffa väldans länge så det var extra kul. Helt ärligt tror jag dessutom att jag fick ut mycket mer av att träffa Marie än vad jag skulle fått av att träffa springande pålägg. Jaja, jag vet att man inte skall kalla hästar fär det, men de känns liksom på något vis mindre läskiga då.
Marie kom i sin fina bil (ja, jag tycker faktiskt att den är fin) och mötte upp oss vid travbanan och tro det eller ej. Jag kände igen henne direkt då jag såg henne i bilen. Jag som i normala fall knappt ens känner igen min egen min om hon byter kläder.
Marie är jättego och mysig och inte började hon tugga på mig heller. Jag har alltid tyckt att hon dessutom är snygg, men hon är ju rena rama skönheten.
Var var jag nu då, jo hon kom bort till travbanan med sin bil och hämtade oss och sen följde vi med henne vidare till ett ställe. Åhh.. jag och min sablans durkslag till minne... Äsch, titta hos henne så får ni se var vi var och vad vi åt. Klicka här.

Maten var ljuvligt god, rena rama smakporgasmen i munnen och jag njöt av varenda tugga. Helt klart ett matställe jag mer än gärna besöker igen. Men trevligast av allt var ju så klart sällskapet. Dessutom överraskade hon mig med att bjuda på maten så det måste jag ju passa på att tacka för ännu en gång. Tusen tack. fantastiska underbara Marie.

Efter den underbara maten bar det av vidare mot Ica Maxi. Vi åkte bakom Marie eftersom hon hittar så mycket bättre än oss i de regionerna. Väl inne på Maxi passade vi på att fylla på förrådet av pålägg hemma och Jänta fick kopa sin leksak som hon längtat efter hela dagen. Hon ville köpa dem i Örebro men i vilken affär där var inte det viktigaste tydligen.
Tack Marie för att du kryddade min braiga dag till att bli så himlans mycket bättre än jag trott att det var möjligt. Fast jag måste erkänna att jag var lite smått nervös innan men du kändes så skön så nervositeten släppte direkt.
Jag ser redan fram emot nästa gång, för vist måste vi ses igen.
Sen måste jag ju passa på att tacka för fikabröd och matbröd och väskan som jag ännu inte kikat i. Jag vill ju dra ut på spänningen lite. Men jösses vad jag är nyfiken. =)
Nu händer det saker
Räkna med att det kommer att dröja ett tag innan jag skriver igen. Jag sitter nämligen i bilen på väg mot Örebro travbana där vi för första gången i vårat liv skall se hästar i verkligheten då de travar/tävlar. Det bli jag mannen och Jänta vår. Pojkarna är hos farmor och farfar sedan igår.
Skönt för Jänta med att få lite egentid med oss.
En dag av händelser
Idag har det varit en ovanligt intensiv dag för att vara min alltså. Det började som vanligt på jobbet men redan där gick det förändringsvindar. Jag hade nämligen med mig min egen dator idag
, nu undrar ni säkert varför och svaret är enkellt. Jag hade en del som jag skulle skriva och ville inte låna dator från jobbet för jag tycker deras är så ruskigt sega att använda och dessutom är de stationära så jag kan ju inte heller sitta vart jag vill.
Det enklaste då är ju att ta med sig sin egen dator. Totalt skrev jag sju sidor om mig själv. Hade nog kunnat skriva bra mycket mera.
Jag tog bara lite på ytan.
På förmiddagen kom mannen min förbi med min lunch, som bestod av sallad. *mums* Jag fortsatte med mitt skrivande efter lunch också för jag kände att jag ville bli klar.
Jag hann precis bli klar med skrivandet och plocka ihop datorn med dess tillbehör innan det var dags att fika.
Som alla andra fredagar så var det underbart gott fika, rulltårta som de bakat idag.
Efter fikat blev det som vanligt korvstopp i hallen då alla skall hem. Chauffören som brukar köra mig och två till kom först och hämtade tjejen som bodde närmast och lämnade henne.
Detta för att vi skall slippa trängas som sjutton, i bilen.
Alla tidigare gånger då han kört hem mig så har han släppt mig vid brevlådan. Men idag bad jag honom att släppa av mig på parkeringen eftersom jag skulle möta mannen där och hjälpa honom med en sak.
När vi var klara så gick vi in och var inne en liten stund innan vi packade ihop oss och åkte iväg till macken för att tanka.
På parkeringen vid macken såg jag något jag aldrig tidigare sett. En Saab som påminde om en korsning mellan en bil och en husvagn.
Har ni sett något liknande någon gång?

Resan gick sen vidare in till stan där vi lite snabbt träffade barnens farmor och farfar. Pojkarna följde med farmor och farfar hem över helgen. I morgon skall vi nämligen åka till Örebro, till Örebrotravet. Jänta som gillar hästar får följa med och titta. Sen har vi planer på att försöka träffa en urgo tjej också.


Intensivare än jag räknat med

Dessa finfina träd ser jag från dörren vid jobbet. Har velat fota dem flera gånger men antingen har minneskortet eller kameran varit kvarglömd hemma eller så har jag inte velat pga vädret. Inte lika fint om det spöregnar ju.
Det var bra på jobbet idag. Ovanligt lugnt bara. Men det kan vara skönt det också. Maten däremot var väll inte riktigt det roligaste. Potatis och löksoppa med mjul macka och leverpastej. Men jag blev ju mätt i allafall och det var ju det viktigaste.
Idag var det inte bara jag som virkade. En annan tjej blev inspirerad och ville virka en liknande och det känns ju kul.
Mannen ringde ett flertal gånger varav en gång bland annat var vid lunch och då kunde jag ju inte svara.
Det hade uppstått ett litet tidsproblem eftersom han hade fått ett sms om att våran smurfgosse skulle till tandläkaren.
Samtidigt, eller ja, nästan samtidigt i allafall så skulle Jänta på kalas. Det hela löste sig genom att vi åkte precis då jag kom in genom dörren hemma. Därmed kom vi endast cirka fem minuter sent till tandläkaren.
Sen efter besöket hos tandläkaren så blev det lite väntetid innan vi kunde hämta Jänta från kalaset.
Valborg 2012
Såhär blev våran Valborg. Hur blev er? Vad gjorde ni?
Handlat och så

Nu har jag precis kommit hem. Vi har varit och handlat. Skulle in på apoteket för att hämta ut lite mera "måbra" tabletter. Men väl där upptäckte jag att jag inte hade något recept. Trodde jag skulle ha, men.... Hoppas jag hittar något hemma idag annars blir det problem. Det är inte bra att hoppa över och min kontakt är ledig idag, träffar henne först på onsdag.
Nåja, ska äta lunch nu i allafall. Sen lunch men ändå. Kyckling med potatissallad och coleslaw eller hur det nu stavas blir det, och till fika, ja se nedan.


Tävlingar



