Celine - Maskrosbarn med Aspergers Syndrom

Nu har jag just kommit ned till datorn vid soffan igen efter en skön dusch. Jag älskar känslan av att känna mig ren, men ärligt talat så avskyr jag att duscha. Hur känner ni?

Just nu är jag och mannen inte alls poppis hos våra barn. Vi har under några dagars eller om det är veckors tid. Det känns som veckor sagt åt barnen att städa sina rum. Men det har liksom inte gått så bra. Barnen har struntat i det, vägrat, gjort annat, skjutit det på framtiden etc. Idag fick jag nog.

Tidigare då jag tröttnat på deras gnäll om "elaka mamma som tvingar dem att städa sina rum" osv så har de när klockan blivit mycket fått gå och lägga sig och ja, någon städning har det inte blivit.

Ikväll vände jag på allt och barnen informerades helt sonika om att de inte fick gå och lägga sig förrän de städat klart. Ok, grabbarna blev inte klara, men de har gjort mycket mer än på länge och nu har de somnat sittandes bredvid varandra i soffan på deras rum så ja, nu får de sova och ta resten i morgon.

Jänta har också gjort massor men har en del kvar till i morgon. Nu har hon just borstat tänderna och skall gå och lägga sig för givetvis får de sova.

Sedan jänta fick farmors laptop i julas så har hon börjat kolla in vad hennes vänner är på för sajter och testa fler och flera adresser på egen hand.

Ibland känner jag att jag liksom inte riktigt hinner med. I min värld så använder inte barn datorer. Jag gjorde det inte. Jag var 18 år och hade just börjat på folkhögskola då jag första gången stiftade bekantskap med en dator.

Det kän ns som om världen liksom snurrar snabbare än mig nu och att jag liksom bara får se till att hålla i mig, hårt hårt och typ "gilla läget" om jag inte skall falla av.

Har ni barn? Hur gamla är de och använder de datorer? Om ni inte har barn så har ni säkert varit ett själv, kan ni inte berätta om er datordebut.

Förövrigt så rekommenderar jänta tydligen denna sida.