Celine - Maskrosbarn med Aspergers Syndrom

Dags att göra något jag inte gör allt för ofta. =) Jag vill tipsa er om en bok som jag kom över idag. "Om ett missfoster" skriven av Pauline Wågström.

Boken kan beställas här. Kanske finns det flera ställen, har inte kollat så noga. Men oavsett så kan och vill jag varmt rekommendera boken. Det är ytterst sällan jag finner en bok där jag fastnar redan efter första meningen i prologen.

Googlade lite på boken och hittade ett yutube klipp där författaren själv läser bokens prolog. Kolla gärna på det och ja, boken är en självbiografi.

Blandad kompott serveras till intresserad läsare. Mannen och minstingen fick allt för lite sömn inatt eftersom minigossen som numeera inte längre är så mini samtidigt som han ju alltid kommer vara vår mini var sjuk och spydde flera gånger inatt så detta har givetvis medfört att han varit hemma från skolan idag och kommer så även att vara i morgon, sen får vi se.

Vad mera då, jag har ont i magen, tokigt ont. Sådär som jag får då jag fått i mig för mycket laktos (mjölksocker för er som inte vet vad det är). Detta gör att jag inte mår något vidare just nu. Men men, det går väll över.

Just nu sitter mannen och hjälper mor min med ett CV över telefon.

Jag har även varit iväg till Ebba idag vilket var ovanligt uppfriskande. Vi skrattade en hel del.

Mannen berättade en sak som fick mig att bli så otroligt överraskad att jag inte inte riktigt vet vad jag skall tro. Han berättade att han sagt till sin far att jag gått ned i vikt varpå fadern då svarat något i stil med att han sett det sist han såg mig. :-O

Det är en av mycket få positiva saker han sagt om mig.

Mannen har ägnat en halvtimma åt att hjälpa jänta med hennes läsläxa och nu får jag fortsätta för han orkar inte. Tydligen har jänta fått en bok med många sidor med massa text nu så ja, på återseénde.

Just nu i skrivandes stund har jag en stor klump av oro inom mig. För några timmar sedan gav sig mannen iväg till fots för att handla, men fick migrän på vägen och ligger nu på en parkbänk någonstans ute i mörkret och försöker få bort illamående och migrän såpass att han kan raggla hem.

Ja, tyvärr har han oturen att då och då drabbas av en hemsk migrän som inte bara yttrar sig i huvudvärk och illamående utan tyvärr påverkar hans migrän även hans balans på så vis att han ragglar och hans tal såpass att han sluddrar.

Sådant är himla jobbigt då man liksom inte riktigt vet vilka som fårstår vad det handlar om. Allt för många tror att mannen är full då han har ett migränanfall.

Edit:
Denna gång ordnade det sig i allafall, det slutade med att han fick skjuts hem, så jag behövde bara ta min rollator och gå till parkeringen och möta upp, sen fick han stötta sig på den då vi gick hem.

Nu ligger han på soffan med en spyhink bredvid sig och har fått en alvedonsupp. Ja, han gillar inte alls suppar, men tablett är ingen mening med att ge då han mår så illa som nu. Måste nog säga att detta var ett av de kraftigaste anfallen på mycket länge.

Allvarligt talat så trodde jag inte alls att jag var beroende, men nu har jag varit utan i över ett dygn och jag börjar få riktig reäl huvvudvärk och tänker numera bara i tanken mjölk, mjölk, mjölk. Till och med så det är svårt att stava ordet för jag vill hellre dricka det.

Känner ni igen känslan? Har ni tänkt så om något som ja, normalt sett inte brukar vara beroendeframkallande? Då räknar jag inte med tex cola för det är just beroendeframkallande.

Nåväl, ingen har väll missat nu att jag vill ha härligt läskande kall mjölk som rinner ned i min strupe medan jag sakta känner hur hela jag återigen fylls med liv.

I vilket fall som helst så såg jag att ni var ovanligt många som läste min blogg igår och det tycker ag är superkul. Fortsätt så och glöm inte att kommentera. =)

Fick en kommentar från en tjej som ville att jag skulle berätta mera om mig och min Asperger och det är något jag gärna vill göra, men helt lätt är det inte. Men jag gör ett försök, men räkna med att detta inte beskriver hela mig, det är bara en liten liten del, jag är så himla mycket mer än jag själv kan berätta och framförallt är jag mer än "bara" Asperger.

Få nu inte för er att tro att jag tog illa upp av förfrågan föär det gjorde jag absolut inte. Jag uppskattade det men lite av kruxet med just Asperger är att jag inte alltid förstår er och ni förstår inte alltid mig. Så är det liksom bara och ju fortare både ni och jag accepterar det ju lättare blir det för oss båda.

Något jag starkt ogillar är när folk mer eller mindre vill hänga en skylt runt halsen på mig med texten Asperger. Jag är inte Asperger, jag heter inte Asperger, aspergers syndrom är en del av mig. Ni har väll ingen skylt runt halsen där det står "Jag har hår", bara för att ni har hår på huvudet? *ler* Nä, precis, det var ju det jaag viste. Så kom igen nuu, vem är jag.

Jo, jag är en mamma som under hela min period som mor och tidigare som tonåring och dessförinnan som barn kännt mig annorlunda. Jag har liksom inte passat in i sammhällets färdigstöpta mallar på hur man skall vara och hur man skall se ut. Jag kom tidigt underfund med att jag är unik, och vet ni vad. Det är helt okej att vara unik, vet ni en sak till, ni är också unika.

Aspergers Syndrom är för er som inte redan vet det en funktionsnedsättning, inte en sjukdom, och nej, det smittar inte. AS som jag även brukar förkorta Aspergers Syndrom är inget man botar som tex huvudvärk, förkylning och tandvärk, nä, det är något man lever med. AS är inget som försvinner, men det behöver heller inte vara ett problem. Det blir lite vad man gör det till och hur ens omgivning hanterar det.

Min personliga erfarenhet är den att omgivningen i vissa fall har svårare att hantera min AS än vad jag själv har. Exempel på det är när det tex är släktmiddagar och de vill att jag skall uppträda och vara på ett visst sett, en det går inte. Jag kan bara vara som jag är. Det gör det svårt för omgivningen för de måste anpassa sig efter mig.

Jag är själv glad astt jag begåvats med AS, ok, jag har svårt för mycket som tex sociala kontakter, att träffa folk och umgås, förstå det hemliga språket (det som inte uttalas). Jag tar saker som sägs just som de sägs, så säg inget du inte menar till mig. Skämt tex är något jag inte alls förstår vitsen med. Jag tycker det är skitsvårt att veta när folk är allvarliga och när de skämtar och vet jag inte så låtsas jag oftast som om det regnar eller så tar jag väldigt illa vid mig och känner mig utstött och sårad för att folket omkring mig inte violl tala mitt språk.

Men i stället kan jag mycket annat som tex om jag får göra något in om mitt specilintresse, då kan jag satsa 210% på det. Just nu är det tvserier som gäller och då menar jag på att jag tittar en hel del, oftast flera avsnitt om dagen.

När jag gick i högstadiet var mitt specialintresse Elvis Presley med resultat att jag då lärde mig ja allt jag kom över om honom. Jag läste om honom, lyssnade på honom dagarna i ända i min  freéstyle. Jag spelade in varenda film han var med i. Fiolmerna kunde jag sedan titta på om och om och om igen. Jag läste alla böcker som handlade om honom och dden jag än idag tycker är bäst är "Elvis & jag" som skrevs av Pricilla Beaulieu Presley.

Kvällar och halva nätterna låg jag och lyssnade på Elvis medan jag tiottade på min stora planch av honom som jag hade i fotändan av sängen.

Ja, jag vet att det låter som om jag var förälskad i honom och ja, det var jag nog också på sätt och vis.

Sen eter det har jag haft perioder då mitt specialintresse har varit att tex lära mig så mycket jag kunnat om Lillhärdal och därefter om släktforskning, vilket jag mötte min man genom.

Så nä, det är inte alls av ondo att ha AS, inte för mig.

Däremot har ag konstaterat att jag tänker annorlunda än er som inte har AS, ni tycker att jag tänker konstigt och i krokiga vägar. Men vad är det som säger att mitt sätt inte är lika rätt som ert?

Jag kommer till mål jag med, men jag tar min egen väg och det tar kanske längre tid för mig men jag får oftast uppleva mera på vägen.

En del av min AS gör att jag har svårt att organisera, hitta startknappen till tex att städa. Jag förstår inte alltid blanketter och papper utan får då be om hjälp med dem.

Jag måste ha saker planerat och ha rutin, jag ogillar starkt att bli överraskad, speciellt av oväntat besök hemma tex. Sådant får mig att må riktigt dåligt.

Jag är rastlös på kvällarna och det kryper i kroppen på mig och jag har svårt att slappna av. Jag vet inte om just det har med AS att göra, men min samtalskontakt har sagt att stresströskeln hos en med AS oftast ligger något högre än hos en icke AS, vilket gör att när jag väl känner mig stressad, då blir jag hyperstressad i stället.

Jag känner mig som tryggast då jag känner att jag har kontroll och vet vad som skall hända, att jag alltid liksom är ett steg före. Sen att ringa och ta emot samtal av folk, ja sådant känner jag att det är extremt jobbigt så numera går alla telefonkontakter från min samtalskontakt, sjukgymnast, arbetsterapeut, habiliteringen, lasarettet m.m via min man som agerar telefonkontakt och sorterare.

Utan min almenacka vore jag helt borta. Jag känner mig vilsen och avklädd bara den inte ligger där den skall.

Nä, nu känns huvudet tomt så jag vet inte vad jag ska skriva mer än möjligen det att efter jag träffat folk, spelar ingen roll vilka så är jag jämt så in i norden trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Undrar ni mer är det bara att fråga. =)

Äsch, jag vet inte vad jag ska skriva. Känner bara för att skriva nåot så ja, då gör jag det helt enkellt.

Jänta sitter vid mannens dator och spelar sitt fiskspel. Mannen pratar i telefon med farmor och tja, vad gör jag då?

Jo, jag skriver ju här, surfar lite och kikar i almenackan.

Jobbar på att få mannen att bestämma sig angående om vi skall fira jul hos Johanna eller om vi skall till svärföräldrarna. Han är lite svår mannen på att ge besked, drar ut på det i det längsta typ.

Sen har det pratats släktforskning mellan mannen och hans far.

Nåväl. Har ni några önskemål på något ni vill att jag skall skriva om eller kanske rent av en fråga eller två?

Jag vet inte vad det tagit åt min lust, men de senaste dagarna ar jag typ inte haft vare sig ludt eller motivation att blogga, samtidigt som jag velat... Skum känsla, har ni kännt så förut?

Ja, det är i varje fall förklaringen till de senaste dagarnas inlägg som mestadels varit tävlingar och ja, mera tävlingar och listor.

Nåja, mellanmyran glömde sin ryggsäck i skolan idag och givetvis har han läxa i som skall lämnas in i morgon så han fick vackert gå tillbaka till skolan för att hämta ryggsäcken. Lillebror följde med honom som sällskap.

Jänta var borta i helgen, hon var hos sin farmor och farfar. I lördags var hon med dem till globen i Stockholm och tittade på hästar. Sen hade hon innan hon kom hem även hunnit med att baka lite merd farmor. En supergod filmjölkskaka. Smaskens, är så himlans glad att skruttungen tig med sådan hem till mig.

På onsdag skall jag träffa Ebba och på fredag fortsätter grabbens Asperger utredning med att utredaren skall intervjuva mig. Spännande!

Titta vilka oemotståndligt härliga saker man kan vinna. Jag har redan blivit förälskad så givetvis är jag med och tävlar om det här.

Jag tävlar hos Millah.
Tävlingen hittar du här om du också vill vara med.

Jag är med och tävlar om en biobiljett hos Ekke.
Tävlingen hittar du här.

Vilken rackarns otur man kan ha då. Jag hittade en bloggtävling med "vinstgaranti" so jag ville vara med i. Men med min vanlia otur så ja, gissa vad... Stämmer, tävlingen avslutades för nåra dagar sedan. Suckar!

Nåja, inget att göra åt det antar jag. Nu skall jag ta och kika på en film och efer det blir det antaglien till att läsa lite flera bloggar.

Grabbarna har blivit uppskickade på sitt rum för att städa för där ser det ju ut som om en orkan dragit fram. 

Har lämnat över jänta till hennes farfar som mötte oss i stan. Hon skall till globen i Stockholm och titta på Stockholm hourse show med sin farmor och farfar i helgen.

Önskar att jag hade haft kameran med mig då vi var in till stan för jag såg ett himlans fint hus. Men men, nu är det som det är och ni får hålla tillgodo med min taskiga mobilkamera.

Jag tycker det är skamligt, ja rent människovidrigt och chokerande att sådant här förekommer. Ok, jag vet att artikeln är sedan 2006 men tyvärr har samhället inte än drats mycket sedan dess. Antingen anmäler folk för rena struntsaker eller så gör de inget alls.


Läs hela artikeln här.

Jag är med och tävlar om goodiebags hos Jag är inte dum i huvudet - Jag har Aspergers.
Vill du också vara med och tävla så hittar du tävlingen här.

Jag var på möte idag på psykiatrin. Som vanligt var min "spindel" med, men även kuratorn från Habiliteringen var med. Det som denna gån g var väldigt annorlunda var att mannen var med. Han skulle få lite information om vad Asperger är och vad LLs är som jag numera innefattas av i och med diagnosen. Så han skulle kort och gott få veta vilka stödinsattser jag har rätt till och vilka jag vill ha.

Jag vet inte hur mannen tyckte att mötet gick. Han är liksom lite svår att få svar från.

Själv var jag otroligt nervös före mötet, men nu känns det bättre. Jag blev galet trött i huvudet av mötet. Himlans skönt att det inte var flera personer närvarande.

Det pratades också en himlans massa om nätverksmöten. Någon som kan berätta för mig vad det är för något?

Jag tävlar om en Nokia N9 hos Spiderchick.
Till tävlingen!

Jag hade alla möjligheter till sovmorgon idag, men inte sjuttsiken sov jag längre för det inte. Jag vaknade tidigare än jag brukar och hur trött som helst. Kom ned till soffan och sen dröjde det inte allt för länge innan jag somnade.

Grabbarna fick vara hemma idag. Minstingen för att han hostat halva natten oc h mellanmyran för att piggna på sig lite till i morgon då de båda måste gå till skolan, i vart fall på förmiddagen.

Mannen och jag skall på ett möte då. Ett möte jag hoppas har massor med information att ge till framförallt mannen.

Första mötet med Jenny är nu avklarat. Mellanbs har varit jätteduktig idag och verkligen kämpat på med alla tester idag så Jenny hann till och med börja intervjuva mig. Vi har kommit rätt långt redan på en dag. Vad som nu återstår är att hon skall ta kontakt med skolan för att se när det kan passa att hon besöker grabben i skolan och ser hur hans dag ser ut då. Efter hon besökt i skolan så skall vi träffas igen och hon skall intervjuva mig klart. Sen eftersom mannen har lättare att prata i telefon så kommer hon att intervjuva honom via telefon om hon inte hinner det efter att hon är klar med mig.

Spännande är det i varje fall. Nu får vi se vad som händer längre fram. Men hon har liksom jag upptäckt att grabbens självförtroende inte är det bästa, att han ger upp lätt och att han behöver stöttning och en extra puff då och då i form av  bekräftelse på att han kan och att han gör rätt. 

Jag är med och tävlar om dessa fina ögonskuggar hos Eriiza, var med du också. =)
Tävlingen hittar du här.

Sömnrekord är slaget idag. Jag sov hur gott som helst natten till idag och sen under dagen så har jag sovit typ hela tiden som barnen var på skola och fritids. Känns som om det behövdes på något vis. Fortfarande är jag gräsligt trött, men i morgon lär det inte kunna bli något sovande eftersom vi skall till Habiliteringen då. Äldsta grabben skall nu efter en evinnerlighet utredas.

Jag tävlar om en häst från serien Pony Ranch Playmobil hos Sara
Var med och tävla du också. Tävlingen hittar du här.

Vilken dag och än är den inte slut. Vi fick löfte av rektorn att barnen skulle få gå på fritids idag och efter det löftet planerades dagen in. Just när vi var på väg för att åka och fixa allt ja då+ ringer fritids och säger att minstingen inte alls får gå på fritids... Gah!!

Bara att plannera om och i stället blev det en tur till komunhuset för att haffa utbildningschefen. Efter diverse snack så lovade även han att barnen skall ffå gå på fritids idag och utöver det skulle han ta tag i resten. Vi har nämligen försökt fixa fritids hela terminern men papprena går hit och dit, en del säger att intyg måste bifogas, andra att intyg inte behövs osv.

Nåväl, nu har vi ett muntligt klartecken från självaste utbildningschefen att alla tre barnen har klartecken att gå på fritids. Papprena är ifyllda och inlämnade igen, och nu sklall utbildningschefen godkänna och få klart alla papper. Hoppas verkligen att så sker denna gång nu, och att allt inte som vanligt bara är munväder.

Senare idag skall vi till skolan på möte med rektorn och mellanmyras fröken. Får se hur det går.

Ännu ett bevis på att Noka faktiskt är bra för mig, att den gör det den ska. Viktmässigt, vad vågen visar vet jag inte. Inte heller har jag använt måttbandet på ett tag. Men däremot upptäckte jag en kul sak i tisdaggs.

När vi var klara med utvecklingssamtalet i skolan så gick vi ut i korridoren och då behövde jag sätta mig för att samla mig lite. Utan att tänka närmare på saken så satte jag mig i den enda tillgängliga stolen, en sådan vit plaststol som på bilden.

Inget märkvärdigt tycker ni säkert, men lägg då till fakta att jag inte kunnat komma ned i sådanna stolar på 2 år, nu satte jag mig utan att tänka på det i en sådan.

Jag tycker det är häftigt!!

Om nu allt fungerar som det skall så ska jag ha en stor bokstav i början på detta inlägg. Ja då inte bara en stor som i början på en mening utan en stor bokstav som är turkos. Ja ni har väll sätt tex i vissa artiklar att det går att ha en stor bokstav i början. Jag gillar det och vill testa, sen får vi se om det är något jag kommer gilla i längden så att jag bestämmer mig för att behålla det, eller om det rent av bara blir en testperiod. Det återstår att se.

Men kom igen och säg vad ni tycker om det nu då? Hur ser det ut?

Vill du också ha såhär så kan du läsa hur man gör här.

Ja, det är minsan inte alla som har en spindel som jobbar för fullt för att underlätta vardagen för sig. Men jag har en. Min Ebba har avancerat och liksom blivit spindeln i nätet, håller koll i alla trådar, styr och ställer, fixar möten och nätverksmöten och liksom allt sådant dära som känns trassligt stökigt och rörigt för mig.

Känns riktigt bra, ag var och träffade henne idag och redan idag har hon styrt ihop ett möte med en från habiliteringen samt henne och så mig och mannen för att mannen skall kunna få information och framförallt samma information som mig. Fort gick det, redan nästa vecka är det dags för mötet. Bra bra! Tummen upp för min duktiga spindel.

Hon har dessuton fixat ett kedjetäcke som jag skall få pröva och utvärdera. Har bolltäcke hemma sedan tidigare. Det som fungerar bäst kan jag sedan behålla hemma medan de som fungerar mindre bra skall lämnas tillbaka. Skall bli spännande att testa. =)

Jag tävlar hos Ett liv vid havet om ett presentkort på 200:- från Bamba.se! Tävla här du också!

Detta är vad jag vill vinna för att ge i julklapp till min yngsta son som har ett hus, men inga invånare.

Ja, alla vill väll ge sina barn den bästa möjliga skolgången. =) Jag likaså, även om det tyvärr i vissa fall får konsekvensen att jag blir "den jobbiga föräldern".

Jag tycker att vi skall ta och börja dagens blogginlägg med att berätta om det positiva som skett i skolan idag. För det sker bra saker också, det gör det.

Men sen kommer ju tyvärr den bistra sanningen ikapp, men det tar vi senare, om en stund, först tar vi utvecklingssamtalet för minibus.

Minibus går som bekant i förskoleklass hos fröken E, samma fröken som mellanbus hade förra året. En fröken vi har stort förtroende för. Fröken E är lyhörd och känner in oss som föräldrar och lyssnar på oss utan att misstro, men framför allt så ser hon alla barn som olika individer och inte bara som en grupp.

Hon berättade att lillbus jobbar på jättebra i skolan, att han lyssnar och följer anvisningar. Att han räcker upp handen och pratar, leker med olika kompissar på rasterna. Prövar på nya saker, skriver, räknar och ja, han tar för sig och är duktig. Det kändes så himla bra att få höra det.

Grabben är inte heller stressad och okonsentrerad och hyperaktiv i skolan, vilket känns mycket bra. Känns som om han får aldeles lagom mängd av stimulans och utmaningar just nu. Så himlans skönt!

Men sen då!

Jo, vi pratade lite med fröken E om våra problem och brist på sammarbete och ja nu även förtroende med mellanbus fröken V. Givetvis gick vi inte in på detaljer. Men eftersom vi har så pass stort förtroende för fröken E så valde jag ändå att rådfråga henne. Hon tyckte då att det bästa vore om vi kunde få till ett möte med fröken V och rektorn tillsammans.

Efter att vi gått pratade hon lite med rektorn som därefter pratade med fröken V innan han ringde upp oss.

Kändes riktigt bra att han ringde upp oss redan samma dag. Hoppas det känns lika bra på fredag då vi skall träffa honom och fröken V.

Rektorn berättade också att vad det gäller mellanbus tandskada så är det inget att orda om. Där har fröken V gjort fel. Där är det inte läge att ifrågasätta utan att bara ta fram rätt papper. Fröken V kunde inte få fram dem igår då mannen pratade med henne, men lillebrors fröken E skickar hem dem med lillbus i morgon.

Rektorn kunde även lova att grabbarna skulle få gå på fritids medan vi har mötet med fröken V och honom.

Mellanmyras utredning ang Asperger skall förhoppningsvis påbörjas inom kort. Visar det sig sedan att grabben verkligen har den diagnos som jag så starkt misstänker ja då har rektorn även sagt att då är fröken V den första som skall be om ursäkt. Nå, vi får väll se hur det går med det.

Visst sjutton får fröken V ha sin åsikt ang vår son, men den ska inte gå ut över grabbens bästa vad gäller skolgången.

Sen behöver hon ju oavsett sin egen åsikt inte nonchallera vad vi som föräldrar säger samt vad tidigare fröken skrivit i överlämningspapprena.

Oavsett om grabben får diagnos eller ej så kvarstår de facto att tidigare fröken som haft grabben i ett helt läsår samt vi som föräldrar känner grabben mer på djupet än vad fröken V gör som endast haft honom som elev sedan i augusti

Nåja, vi får vällan se hur det går!

Vilka saker kan du komma på som börjar på bokstaven K som du är tacksam över i ditt liv?

Jag är tacksam över:
¤ Kanel
¤ Kantareller
¤ Kamrater
¤ Kameran
¤ Kramar
¤ Kärlek

Jag är med och tävlar om en valfri Wigglekart hos Annelie's Tävlingsblogg.

Skulle jag vinna denna så planerar jag att ge vinsten till en som betyder mycket för familjen oc h som just nu är gravid, så hjälp mig att hålla tummarna nu. =)

Har mestadels tagit det lugnt idag, men passade ändå på att åka ned på byn och fixa några ärenen. Besök hos optikern får dock vänta eftersom de hann stänga, men mina Cipralex fick jag ut från apoteket i allafall. Tur jag hade recept på 5 mg tabletter liggandes dock eftersom de i vanlig ordning inte hade 10 mg tabletter. Nåja, jag ska ta 20 mg varje morgon och det går ju minst lika bra att ta 4 stycken 5 mg tabletter som två 10 mg tabletter. Jag kommer ju ändå upp i samma styrka.

Det blev också ett besök till loppis där vi köpte en overall till mellanbus för endast 20 kr. en ätr tänkt att han skall kunna ha när han leker så han inte behöver vara rädd om den. Sen blev det ett par hängselbyxor och en tröja samt ett gäng strumpor till samma grabb. Minstingen däremot fick bara strumpor och en tröja, hittade inga byxor i hans strl.

Jänta hittade en blårandig supermjuk tröja som hon kan ha antingen till de rosa eller de röda jeansen jag köpe till henne. Sen fick hon även ett gäng strumpor hon med. Strumpor har ju en viss förmåga att alltid gå åt.

Sen när vi kom hem fick jänta springa före hem och hämta min kamera för jag hittae motiv på vägen som jag liksom bara helt enkellt var tvungen att fota. =)

Har fått en vagel i mitt högra öga och det är faktiskt rätt oskönt om jag så säger. Ögat värker, att blunda är inga problem, men att ha ögat öppet, ja det gör ont, speciellt på högra delen av höger öga.

Det som är bra är väll att jag inte får detta så ofta, men då det kommer sitter de i ett tag vilket är störigt så det förslår. Tips? 

Varför är det alltid vi som har någon form av funktionsnedsättning eller annat som måste anpassa oss efter samhället, varför är det inte tvärtom?

Jag har svårt att tänka mig att jag är den enda Aspiga personen som upplever att det är vansinnigt svårt och jobbigt med kontakter med sjukvård och myndigheter etc.

För mig är det normalt inga problem att jag har svårt att ringa, de flesta jag känner har inga problem att ha mail eller sms kontakt med mig. Men så har vi en del bakåtsträvare som  verkligen gör allt de kan för att ge mig ännu större problem. Ni vet, dessa nissar som kräver att man rin ger till dem, läkarstationen till exempel. Att få en tid till läkare utan att ringa är i det närmsta omöjlight vilket jag tycker är helt sjukt. Skall inte alla ha samma rätt till läkarvård?

I detta samhälle där internet finns i vart och vartannat hem så tycker då jag att det inte skall vara så förbannat omöjligt att få boka tid via mailkontakt till läkarstation. Det finns ju redan på vissa ställen i landet, varför  åste de vara sådanna bakåtsträvare just här där jag bor?

Berättar jag om mina svårigheter med att ringa säger de bara "ja men då får du ringa ändå". Jösses, det kan ta mig dagar av illamående och ångest innan jag lyckas samla ihop mig såpass att jag kan ringa och vad händer då? Jo, allt för ofta säger de "vi har inga tider, ring i morgon".

Varför måste jag alltid anpassa mig, anpassa samhället i stället. Jag kan omöjligt vara den enda som har svårt att ringa, tex de som är döva eller stumma har ju också svårt att ringa bara för att ta ett exempel.

P.S Bilden högst upp i inlägget har jag gjort själv. Låna om ni vill men låt bli min copyright. =)

Idag har grabben legat och vilat större delen av dagen, fortarande med feber. Men nu leker han lite med sin lillebror. Skulle tro att han blir hemma från skolan även i morgon. Han har inte fått ont i tänderna heller efter att tandläkaren lagade det som gick sönder då han ramlade i feberyrseln igår. Däremot berättade han i morse att tänderna kändes lite annorlunda, men han ville inte att tandläkaren skulle göra något åt det för han ville ha kvar det som minne sade han.

Igår då han kom hem så vågade han inte heller berätta att han slagit sönder tänderna då han föll, han trodde vi skulle bli arga å honom. Men vadå, det var ju en olycka. Har förklarat för honom nu att vi inte blir arga om han ramlar, skillnad är om han får hål i tänderna pga slarv med tandborstningen eller om han skulle börja slåss med någon. Men en olycka är en olycka, och det finns väll ingen som tycker det är kul att ramla.

Idag med posten fick han dessutom en inbjudan till ett kalas hos en kille i klassen som han gärna vill gå på.

Nu har vi kommit hem igen efter tandläkarbesöket. De tyckte vi gjorde rätt som åkte dit med grabben trotts febern för tänderna behövde fixas (1:1 och 2:1). Grabben skötte sig exemplariskt, så himla stolt över honom.

Se hur tänderna såg ut efter att han ramlat. klicka

Efteråt åkte vi och köpte Noka innan vi åkte hem. Fyra paket blev det denna gång, 2 stycken choklad, en vanilj och ja, en jordgubb som jag skall passa på att testa också.

De ringde från skolan och berättade att mellanmyran hade feber och att han inte klarade att gå hem själv så mannen gav sig iväg med bilen och hämtade honom.

Eftersom han har en tandläkartid idag kl. 15:15, bokad sedan länge på specialisttandvården så hade vi först tänkt ringa och avboka det. Men sen såg jag grabbens mun, han hade tydligen ramlat i skolan pga febern (som han givetvis inte hade i morse då han gick hemifrån). Han hade satt tänderna i en bänk *ajje* och bitit/slagit av två stora flisor från framtänderna. Eftersom det dessutom inte är mjölktänder utan hans permanenta så är det bara att inse att det är lika bra att ta sig till tandläkaren idag.

Feber eller ej, men jag vill att de kollar på honom och dessutom är det svårt att få tid på specialisttandvården och folktandvården är han fullkomligt livrädd för så att vända sig dit akut är inte att tänka på.

Nåja, tur att vi har tillgång till bil i allafall.

Idag var jag till Habiliteringen och träffade kurator B. Det mötet var lika spännande och givande som jag hoppats och trott att det skulle vara. Men tiden räckte inte riktigt till så det kommer att bli flera möten, när vet jag dock inte så det återstår att se.

Kurator B skulle också ringa Ebba för att se hur de skall dela upp vem som skall göra vad etc.

Jag är fortfarande jätteöm i nedre delen av magen och känslig för tryck. ajajaj :-( Nåja, måste försöka slappna av och stå ut, men är det likadant på torsdag morgon så får jag nog ta och ringa läkarstation, men det hoppas jag verkligen att jag slipper. *vill inte*

Har läst ikapp en hel del av de flera hundra olästa blogginläggen jag hade på bloglovin'. I morgon skall jag iväg till Habiliteringen, har sett fram emot det länge nu.

Sen ska vi köpa Noka och så skall äldsta grabben till tandläkaren. Har en känsla av att mannen får följa med in då, men vi får se.

Skall ta och se lite på Skilda Världar nu, men jag har bara 3 avsnitt kvar och det verkar hopplöst att få tag i flera. Ni andra som tittar, hur många avsnitt har ni? Jag har till och med avsnitt 135. Hjälp mig, överös mig med förslag på serier att titta på, för jag har inga ideér kvar nu. Det jag vet just nu att jag sett är följande, men jag kan givetvis ha missat några.

True Blood, Angel, Lilla huset på prärien, Rederiet, Tre kronor, Everwood, Dr Quinn, House, Sjukhuset (har sett alla avsnitt som  kommit), Navey CIS, Miami Medical, Ghost Whisperer, OC, Beverly Hills, Gilmore Girls mfl 

Jag är med och tävlar om en hemlig goodiebox hos Esmeralda.
Till tävlingen!

Illustrationen är gjord av Maria Ludby Bohlin på Aspbladet

Idag släpptes andelarna till fjärde omgången av Rikstravet (eller första omgången, beroende på hur man ser det), denna verksamhet bytte namn inför 2012, då det tidigare hetat Rixallsvenskan, och grundades efter en idé av Gert Fylking på RIX FM, som fr.o.m. nu inte är en del av tävlingen.

Det går ut på att ett antal stall (16 första säsongen, 18 andra säsongen, 21 tredje säsongen samt denna säsong) säljs i 1000 andelar, tidigare kostade varje andel 300 kr, men nu iår 400 kr, för att ha möjlighet att köpa in ännu bättre hästar. Varje stall leds av en proffstränare inom travet, som får uppgift att köpa in en häst och sedan träna den och anmäla den till lämpliga lopp. Allt detta skall täckas av andelsköpen, dvs 400 000 kr per stall, ink. vetrinärkostnader och liknande.

I början av november 2012 (tror det är den 2 november) i samband med Breeders' Crown i Eskilstuna, skall hästarna säljas på auktion. Varje andelsägare får sedan i december pengar på insprunget belopp, samt försäljningspriset motsvarande sin andel minus tränarens provision (10% på insprunget belopp).

Jag har alltså köpt en andel i Eskilstuna (Sundbyholm). Hästen köps in senast i januari 2012. Tävlingsperioden är den 1 april t.o.m. 1 november 2012. Detta är nog ända sättet just nu att äga en häst.

Vissa stall tog slut rekordsnabbt, Dalsland/Värmland såldes slut på 5 minuter (tränare Björn Goop), Göteborg såldes slut på 12 minuter (tränare Veijo Heiskanen), vid 15-tiden idag var omkring 15 000 andelar sålda, av totalt 21 000.

En häst som var med redan 2009 (första säsongen) är Sanity, som fortfarande tränas av Malin, som tränade hästen under första säsongen. Denna häst tävlar nu i Gulddivisionen med framgång har har sprungit in över
2 000 000 kr.

Mer om Rikstravet: http://www.rikstravet.se/

"Jag tävlar hos Yarp om en Goodiebag. Det lottas ut två stycken!
Var med du också, tävla här."

När jag stigit upp i morse fick jag aldeles in i he*ve*e gröndjävligt ont i magen. Det var fullkomligt genomvidrigt. Kändes inte alls som gallstensanfallen jag haft. Ok, det var lika i intensitet eller vad det nu heter, men värken var intensiv hela tiden och inte i toppar som gallstensanfallen och dessutom var den mycket längre nedd på magen.

Nu efter en diklofenac och många timmsars vila så har den intensiva värken gått över men jag är fortfarande öm och tryckkänslig.

”Var med och tävla om nya iPhone 4S hos generösa http://dennism.se/!”.

Här har dagen gått i lugna knop. I morse åkte vi till loppis bara för att upptäcka att det var stängt vilket vi iofs hade misstänkt att det skulle vara. Då blev det i stället ICA Kvantum som fick sig ett besök. Där spenderades lite tid vid bland annat ostdelikatessen.

När vi kom hem fikade jag och sen somnade jag ett tag. nu har grabbarna bus gått och lagt sig och jäntan tittar på Disney Channel. Ja, det får hon la göra ett tag till. Men så fort filmen är slut så får hon ta och sprattla i säng hon med.

Hur har er dag sett ut?

Vad tycker ni om mitt superlyxiga kvällstugg som jag fick igår. Ok, inget man går ned i vikt av, men ruskigt gott ibland och nej, jag har inte fått dåligt samvete för det. Ibland får man unna sig lite gott så länge inte ibland är varje dag eller väldigt ofta. Ser ni vad det är? Jepp, varm choklad med grädde och ja, de kllades bakelse i affärn men jag vill nog hellre kalla det för smörgåstårta i miniatyr, en med räkröra och en med lax. *mumsigt värre*

Igår åkte vi upp till stockholm och lämnade av mellanbus hos mormor, sen tog vi med oss storbus och lillbus och åkte och hälsade på hos min farmor ett tag. Sen behövde både hon och vi handla så vi åkte iväg och handlade åt henne samt lämnade över de två barnen vi hade i bilen till mormor och tog med oss mellanbus och handlade för att sedan åka hem till min farmor igen.

Väl hos min farmor så fixade mannen middag medan mellanbus introducerade min farmor för alla smurfar vi hade med oss. vi hade en riktigt trevlig kväll igår, men vi alla var trötta och lade oss redan vid 20-tiden. Jepp, vi sov över hos farmor. Sen idag har vi hjälpt henne att uträtta lite ärenden samt att hon fick möjlighet att handla hem lite som hon själv var sugen på att ha hemma.

Hon bjöd oss också på lunch på ett ställe som heter Daisys. Själv tog hon bara en varmkorv och kaffe. Hon är verkligen liten i maten, men jag lyckades lura i henne lite av min genom att spela lite teater och låtsas vara mätt när jag ätit mer än hälften. Det fungerade. =)

Farmor hade blivit sökt flera gånger av en person medan vi var borta tillsammans med henne, så personen i fråga hade blivit orolig eftersom hon inte svarade. När vi väl kom hem så svarade dock mannen och kunde lugna den som sökt farmor och berätta att allt var lugnt.

Slutligen så lämnade vi min farmor och åkte för att hämta upp våra andra barn hos deras mormor. Klart vi vill ha alla barn med oss hem. =)

Vist är han fin mammas katt Grålle?

Har haft, eller nä, jag har fortfarande en helt konstig dag. Min senaste frågestund blev ju en totalflopp, inte en endaste fråga dök upp. Lite tråkigt faktiskt. Du som ställde massor med frågor gången innan behöver inte ta åt dig, men alla ni andra. Inte en enda fråga, tycker inte ni också att det är rätt tunnt gjort med tanke på hur många ni ändå är som läser bloggen.

Nåväl, kanske jag som är extra kinkig och snarstucken, vad vet jag. Lyckades liksom inte somna inatt. Blä! så vansinnigt jobbigt. Är så äckligt trött just nu så det är inte klokt, men somnar jag nu så lär det väll inte bli någon sömn inatt heller och det vore katastrof eftersom vi skall till Stockholm i morgon, kan dessutom hända att vi stannar över natten, men det är inte helt bestämt än. Vi får se!

Har träffat Ebba idag. Vi pratade en himlans massa om min sömn etc. Hur jag än gör så går det liksom inte att hålla dygnsrytmen. Jag får ordning på den, sen händer något och ja sen flippar dygnet igen. Trött!

Nåja, jag får väll i allafall glädja mig åt de underbara färgerna ute. Vist är det fint. När det är som nu gillar jag det, men om några veckor blir det ännu mörkare och alla färger övergår i brunt och mera brunt, mötrkt och tråkigt. Varje höst känns det som om jag dör bit för bot för att till våren åter börja blomma, men så fort jag kommit i blom är det dags att återigen dö. Vilket sablans ekorrhjul.

Storken är på väg, ja inte till oss då, men väl till min svägerska och hennes kille. I sommar någon gång beräknas storken anlända med sin säck med extra hårt knutna knutar och värdefullt innehåll. Jag är så otroligt jätteglad för hennes skull, men också för att mina barn nu äntligen skall få kusiner.

Faktum är att jag är nästan lika glad och spänd av nyfikenhet och förväntan som jag var första gången jag själv blev gravid. Spännande!

Ska bli kul att se barnens reaktioner i morgon då de får veta.

Om du läser detta så Grattis en gång till!

Nu hoppas jag bara innerligt att storken håller kursen och tidtabellen som den skall så vi får se vem han eller hon är som kommer sen.

Ikväll har jag klivit ut ur min kvällsrutin och skall göra något så pass ovanligt som att se ett program jag aldrig tidigare sett. Iden fick jag från att ha läst bloggen http://off-grid.se. Tydligen skall hon som skriver den bloggen vara med på tv ikväll i Outsiders kl. 20:00 i femman. Skall bli spännande att se hennes något ovanliga boende i Hjulia, huset på hjul.

Hur många av er läsare tänker / eller har tittat på det?

Tyvärr har jag aldeles för lite information men vill ändå på något vis skriva av mig. Min mors arbetskollega har smällt med en av bilarna, rätt illa tydligen. Iofs inga direkta personskador, inga jag känner till i varje fall. Men däremot så var det så pass illa att polis var på plats om jag förstått saken rätt, och tydligen har de fått fram att min mors kollega var den "skyldige" i sammanhanget. Det var tydligen hans "fel" att olyckan skedde och nu verkar det som att han kommer bli av med körkortet, ja om jag förstått saken rätt.

Hoppas bara att det inte var för allvarligt. Men detta gör ju onekligen det hela trassligare nu men en bil mindre i företaget. Framtiden är ovis!

Denna olycka akedde doc k för ett tag sedan så direkt dagsfärskt är det inte, men jag har helt enkellt inte vetat hur jag skall skriva och det vet jag fortfarande inte.

Jag är med och tävlar om denna fantastiska alfabetstavla som kommer från barntavlor.se
Tävlingen hittade jag hos Joanna - Jag är inte dum i huvudet, jag har Aspergers Syndrom.
Klicka er vidare och tävla ni med, finns flera olika tavlor att välja på. Till tävlingen!

Om jag skall vara helt ärlig så skulle det vara riktigt kul att kunna sätta upp denna tavla i barnens rum. Både fin att se på och också en hjälp på vägen att lära sig alfabetet. Eller vem vet, kanske hänger jag den på toa i stället så kan alla barnen och även vi föräldrar glädjas åt tavlan och förena nytta med nöje så att säga.

Så nu håller jag alla tummar jag kan ocxh hoppas att jag vinner. =)

Jaha, då var det dags aatt inviga november då. Jag har verkligen ingen aning om va jag ska skriva, är det något ni vill veta eller haar ni något bra uppslag till ämne jag kan skriva om? Kom igen och hjälp mig lite på traven nu va. =)

Hur som helst så sov  jag länge idag med, men tack och lov inte lika länge som igår och nu tänkte jag fortsätta med mitt maraton i skilda Världar. Vad gör ni? Hur ser er dag ut?